Fler funderingar

Barbackaridning: Kan fungera väldigt bra för vissa och vissa inte. Att se upp med: Hästen kan få brännskador och sår där du sitter, framförallt vid ridning med helskodda byxor. Arbetas inte hästen korrekt kan den bli både svankryggig och det kan bli avtryck i musklerna efter ryttaren. Kom ihåg att du belastar hela din vikt på en liten yta och att du sitter rakt på ryggraden och att alla har vi mer eller mindre vassa sittben. Alla har vi väl sett sadlar där sittbenen på ryttaren har gjort avtryck i sitsen. Var uppmärksam på detta om du dagligen rider barbacka.

Bomlösa sadlar: Kan fungera väldigt bra för vissa och vissa inte. Att se upp med: Denna sadeln fördelar inte vikten på ryttaren heller. Tryckpunkter på ryggrad och manke. Tryckpunkt om bandet går över ryggraden där man fäster gjorden. Tryckpunkter efter stigläderkrämporna. En del bomlösa har väldigt hårda kanter fram och bak som ligger väldigt tight över manke och ryggrad. Hästen kan bli svankryggig eftersom det är en liten del av ryggen som belastas.

Paddar: Kan kännas som en nödvändighet om man rider många hästar med samma sadel men det blir inte det ultimata ridpasset. Ofta är det ju ekonomisk fråga. Annars så är det bästa att anpassa sadeln efter varje enskild häst istället. En pad tar aldrig bort problemet den lindrar endast symptomen. Om man kompletterar med pad under sadeln ska man veta varför man lägger dit den. Tex i väntan på att få hjälp av sadelmakaren kan man palla upp sadeln bak eller fram om den har hamnat i obalans. Eller om den har blivit ojämn i stoppningen kan man ha en tjockare voilock under så att hästen inte känner av det så mycket, om man inte vill stanna av med ridningen. Ett fåtal gånger har man träffat hästar som har dålig ryggmuskulatur men som kommer att ridas i alla fall, så när man anpassat sadeln efter hästen kan man ändå rekommendera tex att ha ett mjukt fårskinn under, som gör det extra mjukt för hästen arbeta upp mot. Det man ska veta när man lägger till saker under sadeln är att det blir trängre. Kanalen blir trängre där ryggrad och ligament ska kunna röra sig fritt. Då måste man se till att sadeln blir utprovad så att denna får plats utan att göra det trängre för hästen någonstans. Så en pad är oftast och endast bra att använda under en övergående period. Eftersom paddar kan göra det bekvämare på ena stället men värre på ett annat ställe under sadeln.

Det man ska ha i åtanke är att inget alternativ är till 100% problemfritt och underhållsfritt och att ”one size fits all” är endast för att föra det enkelt för oss människor. Var uppmärksam på din häst och noggrann med din utrustning, ha tålamod så finner ni det som fungerar för er. Det bästa är ju en allsidig träning, där man också använder sig av rätt typ av utrustning för den träning man ska utföra. T. ex dressyrsadel för ridning med mycket nedsittning, hoppsadel för uteritter, hoppning etc. eller när man vet att det är mycket arbete i lätt sits. Sadlarna är oftast konstruerade olika för att hjälpa häst och ryttare bäst i de olika användnings områdena. Tömkörning är alldeles ypperligt att variera sin träning med. Där är det också viktigt att gjorden hjälper och inte stjälper. Att se upp med: en del av gjordarna är nästan som nötknäppare vid ryggraden och trapezius. Se till att din gjord låter ryggraden och ligament gå fri och att när den är fastspännd så ska du kunna föra in handen uppifrån och ned utan att det klämmer mest under bossans övre del.

Är ni osäkra och behöver råd så anlita det duktiga yrkesfolk som finns att tillgå.

Mvh HOSS